Visar inlägg med etikett vilse. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vilse. Visa alla inlägg

måndag 8 juni 2015

Livsväv

Skogstur med husgudarna
Sommaren borde vara här, men det är den inte. Det är kallt och många dagar går i blåsigt, blött och grått. Jag är frusen och för närvarande trött. När tröttheten kommer medför det att mitt mående går i vågor, från mörkt till ljust inom loppet av några minuter. Saknaden är påtaglig, det är den alltid. Nu måste jag dessutom bege mig till kyrkogården igen. En del av mig vill sätta blommor och göra det fint där, men en annan del vill inte dit alls. Det är jobbigt att konfronteras med gravarna, det är ändå inte där det känns som dom är. Istället blir det den påminnelse jag definitivt inte behöver, för jag vet hur det är men vill ändå inte ha det slängt i ansiktet. När jag väl har varit dit brukar det ändå kännas bra att jag gjort det, att jag har pysslat och gjort det fint där. Det är bara att ta steget dit som är svårt, att orka stå där igen där det av någon anledning känns lite kallare än någon annanstans. 

Emelie som vävt klart sin duk <3
Trots måendets lynnighet går livet i något slags flow. Det är inte stora saker som händer, men det händer ändå. Till exempel begav vi oss till Mora en dag, Emelie,morsan och jag. Det var rusningstid och bilkön var lång där vi skulle svänga över vägen och jag tänkte att det skulle ta resten av eftermiddagen för oss att ta oss över. Det gjorde det inte, eftersom en bil stannade och släppte över oss. När vi kom fram till parkeringen var den full, vi svängde in ändå och i samma sekund backade en bil ut och vi fick en plats. När jag sen skulle gå för att köpa en parkeringsbiljett, stannade en bil bredvid mig och en man ropade till mig: ska du stå här länge? Jag svarade att jag skulle stå där ett tag och då gav han mig sin parkeringsbiljett så slapp jag till och med köpa en sån. Jag har fått trisslotter skickade till mig i brev från min kusin, ett barbord med stolar som jag länge velat ha men tyckt varit för dyrt dök plötsligt upp på blocket för en spottstyver att vad det annars kostar och en rapport på jobbet var redan gjord när jag skulle gå in och göra den. Inte av mig utan av någon annan. Såna små saker är det som händer titt som tätt och jag tackar för det, flow är ett bra tillstånd att vara i. 

Fågelskådning i skogen <3
Det var pappa och jag som drog iväg och hämtade det mycket åtråvärda barbordet som nämnts ovan, till Karlstad var det vi fick åka. Det en trevlig tur, trots att vi med jämna mellanrum åkte lite vilse. På vägen hem stannade vi på ett ställe som heter Diner 45 i Sunne. Det kändes som det låg mitt ute i ingenstans, men det var en riktigt trevlig restaurang i 50-talsstil med mycket god mat visade det sig. Det har varit mors dag och jag blev firad genom att Emelie målat ett väldigt fint hjärta som jag fick och Camilla försökte bjuda ut mig på mat, men jag styrde om det till gemensamt kaffedrickande i hemmets lugna vrå tillsammans. Jag firade min mamma genom att köpa en trisslott och nåt jag vet att hon gillar löjligt mycket,nämligen glass. Den här gången blev det mjukglass och det var tydligtvis en populär mors dagspresent. 

Middag med pappa på Diner 45
Vad har mer hunnit passera senaste tiden? Emelie har varit på skolresa till Boda Borg under en helg, vilket var en succé och det var en synnerligen nöjd dotter som kom hem. Hon har även vävt klart den duk hon hållit på med ett tag i slöjden och den blev himla fin och kommer att passa alldeles utomordentligt på vårt nya bord. Jag har bevisat mig vara starkare än jag trott och på egen hand flyttat köksbordet till en blivande matsal till förmån för det nyinköpta barbordet, vilket förutom en rätt nöjd känsla gav vissa andra känslor i ryggen. Bra blir det dock och då får ryggen kännas av lite.

Lapar sol på gräsmattan <3
Det har även varit en del besök i vårt hem, till exempel har Anette, Caija, Magnus, Matte och Therese varit hit. Camilla har även hon varit hit et flertal gånger, men hon räknas inte som besökare utan som en del av oss, trots att hon bor i egen lägenhet sedan ett ganska långt tag tillbaka. En hel del skogspromenader har också hunnits med och det är tur det, för efter en dag på jobbet är det ett väldigt bra sätt att få frid i sinnet. Dessutom blir husgudarna glada och det gör mig glad. Det är bland annat på dessa promenader som humöret åker riktigt mycket upp och alla små vackra ting framträder alldeles tydligt. Då är det lite tacksam lycka som gör sig påmind och det är en helt underbar känsla. 

Eagle Down med gästspelare i Öje
I fredags var det till och med sol, så jag passade på att flexa ut lite tidigare än jag vanligtvis brukar sluta arbetet för att bara njuta av den annars ganska svårflirtade solen. Det var underbart att ligga i det lite för höga gräset på gräsmattan och bara känna värmen sprida sig i kroppen.Naturligtvis var husgudarna med och de njöt minst lika mycket som jag. I lördags umgicks jag med Therese, vi åt kinamat och drack champagne innan vi begav oss av till Öje för att lyssna på ett band som heter Eagle Down. Det var bra musik och en trevlig kväll, men tyvärr gav det en synnerligen trött söndag. En söndag som för övrigt var relativt kall och med en del regnskurar, vilka gjorde att utelivet kändes mindre lockande. I övrigt har det väl mestadels varit en hel del arbete och vardagslivet i övrigt som tagit tid.  

Sol & flex är en bra kombination

söndag 1 mars 2015

Ring så åker vi!

Fick frukost på säng av Emelie <3
För närvarande går det inte riktigt att avgöra om min kropp och jag samarbetar eller inte. Antagligen är det precis vad vi gör, men det behöver inte betyda att vi är överens. Jag är stressad och skulle behöva arbeta dygnet runt, min kropp svarar med feber och snuva. Den har antagligen rätt, stress i för stora doser är aldrig bra. Trots det går det inte att beskriva min känsla som direkt positiv.

Även Emelie & Rut var lite trött en dag <3
Fast kroppen vinner, jag är förkyld på ett manligt vis och ligger utslagen vid alla temperaturer över 38 grader och i nuläget håller sig tempen relativt stabil kring strax under 39 grader. Med relativt stabil menar jag att den går upp och ner beroende på i vilket stadium alvedonens inverkan är i. Även mitt sovmönster beter sig på samma stabila vis med hänvisning till redan omnämnda inverkan, så just nu, mitt i natten, är jag vaken. Tack och lov för datorer såna här gånger.

Kanellatte på Starbucks
Sedan senaste blogginlägget har det väl hänt något mer än bara arbete. Till exempel har jag fyllt år. Jag har ungefär en önskan när jag fyller år och den är att jag ska få frukost på sängen. Det fick jag också. Emelie hade gått upp hur tidigt som helst och fixat frukost och paket, som hon serverade mig på säng. Det var så mysigt och jag fick en väldigt vacker Willow tree figur i form av en kvinna som släpper iväg en duva och ett vackert hjärta av henne. Sånt är lyx. Jag är lyckligt lottad.

Hotell Pärlan
Efter mysstunden på morgonen var det jobb, mycket och länge och när jag väl slutade orkade jag inte ha kalas i någon större skala. Därför beslutades det snabbt att vi skulle fika hos morsan. Det var Emelie, mamma, pappa och jag. Camilla arbetade och Carros och Henkes stolar gapade lika avskyvärt tomma som de gjort de senaste åren. Trots det var det trevligt att fika tillsammans, men sen var det slut på mitt krut. Jag for hem och somnade ganska omedelbart i soffan med Emelie, som såg på film, bredvid mig. Det i sig gjorde födelsedagen bra, att få somna i soffan med ett av sina barn nära är stort.

Varför springa i affärer när det går att dricka kaffe
på hotellet?
Steg två av den mediumutbildning som jag går för Pehr Trollsveden har också hunnits med. Det var en spännande och relativt intensiv helg. Det är utvecklande att gå dessa kurser. Det spelar egentligen ingen roll vad människor tror eller inte, för leder det inte till nåt annat så leder det till en personlig utveckling som åtminstone inte jag vill vara utan. Fast wow! Nog var det mer än bara personlig utveckling som hände den helgen kan jag tala om.

Kaffe innan bion
En tripp till Stockholm har även det ingått i de senaste dagarnas förehavanden. Jag och Therese begav oss av dit tidigt en tisdagsmorgon. Med tidigt menar jag verkligen tidigt, för herregud så trött jag var när klockan ringde vid fyrasnåret på morgonen. Nåja, steg ett var bil till Mora och därifrån tog vi rälsbuss. Den hann väl ungefär ta sig från stationen, så sov vi och det var välbehövligt.

Hotellfrukost
Det går nog att påstå att vi inte riktigt har samma mönster som många andra i samband med resor till större städer. I ställer för att springa runt på en mängd affärer, satte vi oss lugnt på Starbucks som ligger på stationen och surplade kanellatte i lugn och ro. Därefter tog vi en taxi till det hotell vi skulle bo på. En bekant hade bokat hotellet, så det blev en helt ny upplevelse och vilken upplevelse sen. Det var jättemysigt! Vi checkade in och stannade sedan där ett flertal timmar, sittandes i en soffa medan vi surplade kaffe, skrattade, umgicks med den bekante hotellbokaren och reserverade biobiljetter. Vi vandrade till bion, gick vilse, hann med att äta en suverän middag på ett av alla Jensen böfhouse, drack lite mer kaffe på Waynes coffee vid Hötorget, mötte upp biosällskapet och såg filmen Cirkeln innan vi begav oss till hotellet igen med taxi. En gång vilse alltid vilse, så varför chansa liksom.

Café i Gamla stan
Dagen därpå innefattade suveränt god hotellfrukost, taxiresor, EKG, provtagning, lunch på Jensen Böfhouse, kaffe på ett urmysigt kafé i en källare med valv i Gamla stan, sol, latte på Starbucks och enormt mycket skratt. Under en av taxiresorna blev jag serverad chaufförens historia om att han låg i skilsmässa, betalade bara halva taxiresan eftersom han stängde av taxametern efter halva vägen och fick ofrivilligt hans privata telefonnummer på en lapp med löfte om att han skulle skjutsa mig vart jag ville gratis bara jag ringde honom. Det resulterade i att jag lite smått hysteriskt vände mig till ett annat taxibolag vid resterande taxiresor, samt att Therese skrattade sig nästan fördärvad medan hon frågade hur i hela friden jag lyckades med det. Jag vet inte hur jag lyckades, det jag däremot vet är att det var rätt roande när jag åter surplade kanelkaffe på stationen.

Vackert att vara vilse ibland
Det var även rätt roande att en kvinna kom fram till mig, strök mig över armen och frågade om jag inte hittade dit jag skulle. Det var väl kanske en av de få gånger jag faktiskt lyckades både veta vart jag var och vart jag skulle, så det säger väl en hel del om vilket förvirrat intryck jag måste ge. På rälsbussen hem skrattade vi så de mitt emot drogs med och en erbjöd oss att följa med till Falun, eftersom vi verkade vara ett trevligt umgänge. Under hela Stockholmsvistelsen var vi inte in i en affär, så till vida inte Pressbyrån på stationen räknas. Det finns uppenbarligen roligare saker att göra i Stockholm än att handla, som att sitta på hotellet och dricka kaffe till exempel. Väl hemma hann jag bara på jobbet, så tog kroppen över herraväldet och skickade mig i säng igen. Här ligger jag nu, förkyld på manligt vis och alvedonpåverkad, och fryser.

Kärleksfullt nerbäddad hemma <3