Caroline - Carro

Älskade underbara Carro

Caroline, eller Carro som hon senare kom att kallas, föddes klockan 12.00 den 18 mars 1990 och är mitt förstfödda barn. Hon var en känslig, varmhjärtad naturkraft, med en enorm utstrålning och en alldeles underbar humor och ett smittande skratt. Carro var en av de starkaste personer jag någonsin träffat, även om hon inte själv såg sig som det. Hon var ofta smärtsamt ärlig och stod alltid upp för dem hon brydde sig om, även om det innebar att hon själv for illa.

Carro hade ett turbulent liv i ett hårt samhälle. Hon började må dåligt redan som ganska liten och utvecklade en svår depression innan hon kom in i tonåren, vilken gjorde att hon inte orkade med alla krav som ställdes på henne i skola och övriga samhällslivet. Istället för förståelse, hjälp och stöd, bemöttes hon väldigt ofta som bråkig och besvärlig och med facit i handen vet jag att hon aldrig någonsin fick det stöd hon hade behövt av samhällets olika instanser. Carro utvecklade till följd av sitt dåliga mående och den ångest hon kände ett självskadebeteende, vilket tog sig ett flertal olika uttryck varav ett av dem innebar att hon skar sig själv. Den 9:e november 2008 försvann Carro, för att återfinnas död på älvens botten tio dygn senare, den 19: november 2008. Hon hade då tagit sitt eget liv genom en överdos tabletter och drunkning. Carro var då bara 18 år.

Carro är en av de största läromästare jag haft i mitt liv och är fortfarande efter sin död en av dem som, genom det liv hon levde, det samhälle hon mötte och framförallt genom den hon var, dagligen ger mig nya insikter. Det första hon lärde mig redan som nyfödd var vad det verkligen innebär att älska någon, eftersom allt jag tidigare känt kom att likna en blek kopia av det jag ögonblickligen kände för henne, min lilla underbara dotter, och senare för alla mina barn. Carro finns alltid, och kommer alltid att finnas, med mig i mitt hjärta, mina tankar och min själ.