Ända sen telefonsamtalet i
onsdags som fick mig att tvivla på mänskligheten, eller i alla fall en del av
mänskligheten, har energinivån varit låg. Det vill säga fram till på lördagen,
då den återkom i relativt ordinär dos. Den dosen räckte till städning och
pyssel i hemmet och visst vinintag tillsammans med Tove. Vi dristade oss till
och med att gå ut, som i ut på det utestället som var öppet på vår lilla ort.
Det var egentligen inte särskilt händelserikt, men det hände en sak som för mig
var stort. Jag träffade en av Henkes nära kompisar. Redan på trappan till nämnda
uteställe kom han fram och gav mig en kram, frågade hur det var och sa att han
var glad att se mig. Jag var himla glad att se honom med, såväl Henkes som
Carros kompisar är underbara människor som jag tycker himla mycket om. Så gick
vi in, Tove och jag, engagerade oss i den disk som utgör medelpunkten på
uteställen av aktuellt slag och såg oss omkring. Ganska snabbt blev vi ståendes
på ett ställe i samtal med några personer. Efter ett litet tag kom Henkes
kompis fram igen och sa: ”jag måste bara komma och ge dig en kram igen, jag är
så glad att se dig. Det är som att se lite av Henke igen”. Det var ord som
värmde ett trasigt mammahjärta. Jag blev så glad, av det som sades och av att
träffa personen i fråga, att jag blev tårögd. Han sa många kloka saker, många
snälla saker och framförallt så var han där. Ett underbart inslag under den
kvällen.
Idag fick jag en påminnelse på
telefonen om ett möte med allehanda instanser imorgon. Bara påminnelsen fick
huvudvärken att återkomma med full kraft och humöret att dala. Camilla insåg
vändning i mående och stämning och gav mig två panodil och ordinerade soffläge
tills de verkat. Det var med mindre huvudvärk men på ett relativt dåligt humör,
som det sen bar av på ljusparty. Inte vidare upplyst, begav jag mig därefter
hemåt. Väl hemma hade Camilla gjort potatisgratäng, fläskytterfilé och sås, så
vi åt och hade andra adventsmys tillsammans, Camilla, Emelie och jag. Det var
bra för både själen och humöret. När allt kommer omkring så har jag det bästa
jag har i livet hemma hos mig, i alla fall oftast och i alla fall ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar