En arbetsam dag lider mot sitt slut. En dag beståendes av jobb, jobb, ugglor, jobb och gäddor. Eller snarare var det så att en kollega anade ugglor i mossen när det flög gäddor i skogen. Hennes mamma hade varit på skogspromenad med en väninna, när det plötsligt brakade till och ner rasade det en gädda (!?) och landade framför dem på marken. Det är väl kanske inte varje dag det flyger gäddor i de svenska skogarna, så den berättelsen roade ganska rejält. Antagligen tappade nån fågel den när den flög förbi, vilket inte gjorde det hela mindre roligt. Hur stor är sannolikheten att det ska ramla ner gäddor från skyn liksom?
Efter jobb kommer solsken, eller åtminstone så kom kvällsfika tillsammans med Camilla och Emelie. Det var trevligt och vi skrattade gott åt mindre mogna saker. Antagligen en effekt av dränerade energidepåer efter en lång dag. Fast det är härligt att skratta och det är underbart att göra det tillsammans med döttrarna, så då må det vara hänt att orsakerna kanske inte är av det mest sofistikerade slaget.
Nu är det bara sängen kvar att se fram emot. Den är efterlängtad, så det är helt i sin ordning. Imorgon blir det jobb och en tur till grannorten för lite KBT. Det är bäst att försöka vara något så när utvilad då. Dagens sorti får helt enkelt utgöras av de klokord jag läste igår.
Du är inte besegrad när du förlorar, utan först när du ger upp - Paulo Coelho
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar