Utpumpad bad boy med foppa

Engla den bedårande

Om man anser att halvfem på morgonen är för tidigt, så började den här dagen helt klart för tidigt. Däremot började den på ett älskvärt sätt, genom att Engla pep nedanför min säng och ville upp. Eftersom hon är ett alldeles bedårande sängsällskap, lurvigt varm, mjuk och underbart söt, så lyfte jag naturligtvis upp henne Därefter bestämde jag mig för att det var en bra idé att kliva ur sängen för att dricka vatten, vilket visade sig vara ett mindre klokt beslut. Tre sekunder senare satte jag nämligen ner ena foten i en hundkisspöl. Fem sekunder senare hoppade jag på ett ben ut i badrummet och passade även på att hoppa in stortån i tröskeln för att, om möjligt, förhöja den något arla upplevelsen ytterligare. Efter tvätt av fot och tork av golv, klev jag åter i säng bara för att ännu en gång bli helt bedårad av den lilla hundflickan som blinkade mot mig från min ena kudde där hon låg tillsammans med Harry husgud och myste. Det var även den bedårande lilla hundflickans vackra ögon jag mötte när jag, efter ett antal snoozningar och något senare än tänkt, vaknade igen. Uppstigandet innebar inget överraskningsmoment i form av kisspölar eller andra oönskade saker att kliva i, enda överraskningen var väl klockans framfart. 

Älskade döttrar, big bad boy, restaurangchef, mat & Masala

Senare än jag tänkt mig, men tidigare än för sent, klev jag sen in på jobbet för att upptäcka att saker och ting inte riktigt gick så planenligt som jag tänkt mig. Det var på grund av det oplanenliga jag fick lov att jazza in på ett av ortens hotell på jakt efter underskrifter, på min väg till grannorten och en KBT-session på MHE. Egentligen var jag inte sen till nämnda session, men planen var att Camilla, Emelie, morsan och jag skulle hinna med att testa lunchen på en restaurang vid namn Masala innan det var dags för KBT. Vi hann och det var så värt det. Maten var god, miljön var trivsam och personalen var riktigt, riktigt trevlig. Restaurangchef Amine Chatter gjorde faktiskt stort intryck på oss alla fyra genom sitt helt genomsympatiska sätt och det förhöjde lunchupplevelsen ytterligare lite. Det är roligt att träffa varma, positiva människor. Det smittar av sig och helt plötsligt kan dagen få ett annat skimmer över sig efter ett möte med en människa av det slaget. Det var även på Masala som vår första bekantskap med big bad boy stiftades. Big bad boy är den starkaste sås jag ätit, faktiskt så stark att Camilla fick lov att kolla sin tunga för att se om den hade ändrat färg till väldigt väldigt röd efter att ha provat den. Fast såsen var inte bara vrålstark, utan även väldigt god i lagom mängd. Bara den i sig är lockande nog för att fler luncher kommer att avnjutas på denna nyfunna pärla bland restauranger. Camillas tunga? Den hade samma färg som innan såsandet.

Sol, Camilla chaufför vid tankning, Mc Donalds, älskade döttrar,
ett himla zoo, tankpumpen & en utpumpad morsa.

Ett flertal timmar senare, efter KBT, shopping av jackor, hundmat, hö och nån leksak, förärade vi även Mc Donalds med ett besök. Det i sig förflöt utan större missöden. Det var efter Mc Donalds vi gjorde det vi är bäst på, det vill säga vi ordnade lite lite kaos i vår lilla lilla värld. Kaoset uppstod den här gången i samband med tankning av bilen. Emelie och morsan kom lite på efterkälken, varför vi gjorde upp att Camilla och jag skulle tanka på den obemannade bensinstationen alldeles invid Mc Donalds medan de blev klara. Glada i hågen, eller egentligen rätt trötta, for vi därför dit, ställde oss i kö och muttrade lite över att det gick så oerhört långsamt att få i lite bensin för personerna framför. Det var förstås innan vi själva upptäckte att vi ställt oss för långt ifrån pumpen för att kunna tanka, fått ta omtag och kört närmare bara för att upptäcka att tanklocket satt på andra sidan av bilen gentemot pumpen, blivit skrattade åt av en ung kille, fått köra runt pumpen, upptäcka att Emelie och morsan sprang efter bilen medan vi körde runt, fått stanna för en bil så Emelie och morsan nästan hann fram till bilen, fått lov att köra vidare för att inte bli påkörda av en lastbil, Emelie och morsan flåsande lyckades slänga sig in i bilen på ett mindre strålande humör, kommit fram till den jä..a tankpumpen, lyckats öppna bakluckan istället för tanklocket och sen äntligen lyckats tanka. Vid det laget vrålskrattade både Camilla och jag, Emelie skällde på oss och morsan muttrade nåt ohörbart, men troligen inte alldeles jättetrevligt. Tydligen blev morsan helt utpumpad av tankerfarenheten och somnade, sittandes som nån form av indianhövding i baksätet, ganska handlöst när vi äntligen körde hemåt igen.

Väl hemma avslutades dagen ungefär som den började. Det var när hundarna skulle ut som jag gjorde upptäckten, ungefär samma upptäckt som jag gjorde halvfem i morse. När jag stoppade in ena foten i en av de mindre attraktiva foppatofflorna, satte jag nämnda fot i en hundkisspöl.. i min foppatoffel!! Tre sekunder senare hoppade jag ur ena strumpan, hoppade på ett ben ut i badrummet, hoppade i stortån i tröskeln, skurade ur foppatoffeln, skurade foten och gick ut med hundarna med bara en strumpa på mig. I det stora hela har det varit en ganska vanlig dag helt enkelt.