Vilt, vått, blåst, trött, kärlek och lite hångel |
De senaste två dagarna har förflutit på ett vilt, vått och jobbigt sätt. Vilt och vått för att vi under våra hundpromenader har fått njuta av älvens vilda framfart, efter islossning och med lite smältvatten. Det ger en känsla av litenhet att stå vid vattnet, höra isflaken som slår emot varandra samtidigt som vinden visar upp lite av sin kraft och får såväl gamla löv, sand som håret att flyga åt alla möjliga håll.
Jobbigt har det också varit, faktiskt i stil med ett rent helvete. Jobbigt, fast inte jobbigt på ett jobbigt sätt, helt enkelt för att jag har jobbat rätt mycket och lite länge. I stil med ett rent helvete, njae, men i alla fall rätt så rent och trevligt eftersom städning har stått på menyn efter jobbet.
Så får inte Mr Murphy glömmas bort heller. Eftersom vi inte alltid är de mest sociala varelserna i universum, Camilla och jag, kan det ibland vara lite enerverande att bo mitt i samhället med folk omkring sig så gott som varenda gång man visar sig utanför dörren. Därför är det trivsamt att gå ut lite sent på kvällen eller natten, åtminstone de gånger som ingen av oss ens kan stava till social samvaro, eftersom det brukar kunna vara lugnare då. Efter några dagars muttrande från min sida när vi varit ut, på bekostnad av Camillas sinnesfrid, fick till och med hon ge mig rätt under kvällen. Det var inte en själ ute när vi klev utanför dörren, för att kvällsrasta hundarna. Tack och lov, eftersom ingen av oss var direkt tillpiffad. Vi knallade gatan fram och hann precis få en enkelriktad väg mellan oss och vårt hem, när de två bilarna från ingenstans dök upp. Av alla ställen i hela samhället kom de farandes mot enkelriktat och parkerade mitt i vägen mellan oss och vårt hem. Inte nog med det, dessutom vällde bilarnas innehåll, tillika en mängd människor av högljudd karaktär, ut och bredde ut sig över den enkelriktade tidigare alldeles lugna vägen. Vad fanns det att göra? Inte mycket annat än det vi gjorde. Vi skrattade åt Murphys senaste infall och tog en omväg hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar