| Här är vart jag borde vara |
| Här är vart jag är |
Dagen verkar inte medföra några direkta toppar. Istället hägrar
tröttheten och missmodet. Köket är belamrat med Henkes och Carros saker,
vilka jag är synnerligen rädd om, men idag ger de bara en känsla av
tyngd, saknad och sårigt ont. Om jag vore pigg hade jag fixat och
plockat. Det är jag inte, istället vill jag bort. Jag vill slippa alla
måsten, krav och vardagliga bestyr, vila hjärnan och samla krafter. I
solen dessutom. Jag skulle ge mycket för en resa till sol, hav och bad
just nu. Sol, hav, bad, Camilla och Emelie och avkoppling är allt som
för närvarande känns som ett måste för att få livsandarna att vilja
återvända.
Nu blir det ingen resa någonstans. Det har frånvaron av ekonomi skrivit under på för länge sen. Den kommer nämligen som ett brev på posten i samband med sjukskrivning. Efter en längre tids sjukskrivning är ekonomin inte längre bara ansträngd, utan obefintlig eller snarare enormt mycket på plus på minuskontot. Det som prioriteras är inte resor till solen, utan tak över huvudet. Bara det i sig är frustrerande och som gjort för livsledan och orkeslösheten att få ytterligare något att fästa i.
Gnälligt offrig verkar även det vara nåt som har intagit arenan idag. Inte klädsamt, inte kreativt eller för den delen positivt på nåt vis. Nej, det blir att fylla på koffeindepåerna för att försöka motverka denna tillvaro i dysterhetens trista outfit. Medan kaffet inmundigas, tänker jag ändå låta mina tankar drömmande vandra vidare till varmare breddgrader. Till sol, hav, värme och bara bort en liten stund.