Intervallsömn & skogsliv

Badtunnebad 

En helg går så otroligt fort, men det snabba har varit trivsamt och gett energi trots att innehållet inte varit av något som helst märkvärdigt slag. Fast det mest värdefulla är sällan så märkvärdigt, åtminstone är det så jag kommit att se på det. Det storslagna i mitt liv finns allt som oftast i det lilla, enkla och nära. Precis som under helgen som nu lider mot sitt slut.  

Hoppfull prins

Efter arbetsdagens slut i fredags fanns det bara ett läge. Emelie var hos Camilla och färgade lite av sitt hår rosa och jag var hemma och försökte sova. Sängläge i sig betyder inte per automatik sömn och det kan vara synnerligen svårt att sova, åtminstone ostört, om man inte stänger av ljudet på sin telefon. Kort och ofta är en rätt korrekt beskrivning, eller kanske intervallsovning. Hur som helst var jag på intet vis särskilt mycket piggare när Emelie och Patrik kom infarandes med fredagsmys i åtanke. Fast fredagsmyset blev inte av hemma i soffan. Istället begav vi oss av till Hasse och Majan, som hade badtunnekväll. Emelie badade, letade grodor med en kompis, kollade på hästar och hade pyssel för sig. Jag badade inte, utan ägnade mig istället åt kaffedrickande. Till en början vid badtunnan för att sedan fortsätta nämnda aktivitet runt badtunneägarnas köksbord.  

Älskade, älskade Carro <3

Det var en trevlig kväll, som avslutades lagom sent. Trots lagom sent var lördagens uppvaknande segt. Det var i det sega stadiet som det bestämdes att nåt skulle bakas och nåt skulle lagas till. När jag satt där i mitt kök och bläddrade igenom mina recept ramlade en skrynklig handskriven lapp fram. Handstilen på lappen var handstilen från någon jag älskar så otroligt mycket och saknar enormt. En av Carros lappar till mig, en lapp i vardagen, en sån som vi skrev till varandra ofta och som jag väl då såg som det vanligaste i världen ramlade fram. En sån lapp som jag skulle kunna göra vad som helst nästan för att få igen, för det skulle betyda att hon var här. Nära och med i allt det som de flesta tar för givet, men som är en ynnest att vara rädd om. Samtidigt som jag blev så väldigt varm i hjärtat, slet det till och gjorde otroligt ont också. Min Carro. Jag saknar henne! Varje dag undrar jag hur hon skulle ha det nu om hon hade fortsatt, om hon hade valt livet och oss istället. Älskade, älskade barn. Om du bara visste hur mycket jag önskar att du vore här, du och Henke. Ni borde vara här.

Fäbodliv

 Fast lördagen innefattade fler saker. Emelie bestämde att hon skulle bege sig till sin pappa och sova kvar där. Här hemma ägnade vi oss åt teamwork och skapande av både tacopaj och någon annan form av efterrättspaj att ta med på kvällens förehavanden. Hasse och Majan äger en fäbodstuga lagom långt in i skogen och det var dig vi begav oss med såväl efterrättspaj som hundar. Tanken var att vi skulle hälsa på en sväng, men vi blev kvar över natten. 

Eld i spisen och ett glas vin är en form av livskvalité

Det är mysigt att sitta i eldens sken och dricka ett glas vin och bara prata. Det är avkopplande att höra regnets smattrande mot taket och det är härligt att se hundarna nöjda, efter att ha sprungit runt  skogen, lägga sig och bara slappna av. Det är faktiskt till och med mysigt att ligga två i en kökssoffa/säng som är på sin höjd 90 centimeter bred. Jag älskar att vara i skogen. Det ger ro i själen och distans till den något stressigare vardagen. 

Natt i skogen

För att inte tala om hur mysigt det är att koka frukostäggen över öppen eld och att äta frukost tillsammans med vänner. Det är livskvalitet att bara kunna vara, utan krav och utan otrolig tillgänglighet hela tiden. Konstigt nog leder även bara vara till att man blir avslappnat trött, fast det är ytterligare en fördel med skogslivet. Är man trött så sover man och när man har sovit så dricker man lite mer kaffe och så går det på. 

Kokar frukostägg

Så mitt i allt det avslappnade kröp vardagen närmare och med det insikten om behovet av att tvätta, fixa mat och städa upp lite hemma. Så det blev att åka hem och fixa, men till och med det gick för sig när blivit lite påfyllda. Mitt i tristfixet hemma kom Angelica på trivsamt kaffebabbelbesök. En mycket uppskattad avrundning på en rätt go helg.

Trött i skogen