Morgonstund har guld i mun?

Morgnar är ett kapitel för sig, så även denna morgon. Upptäckt nummer ett bestod i att Emelies ryggsäck och väska var hos hennes pappa. Upptäckt nummer två innebar att det var såväl gympakläderna som regnjackan också. När upptäckt nummer tre, vilken innefattade en saknad jacka som även den fanns att återfinna på redan nämnda adress, gjordes, uppdagades även att tålamod är en dygd. En dygd som inte finns att återfinna inom ramen för min uppenbarelse innan klockan åtta en vardag, kan jag numer meddela. Antagligen inte en helg heller, för den delen. Kort sagt har jag inte tålamod med så mycket överhuvudtaget innan klockan åtta på morgonen. Speciellt inte om denna okristliga tid är kombinerad med koffeinbrist av anmärkningsvärd karaktär, vilket alltid är fallet aktuell tid alla dagar.

Allt redde dock upp sig, dessutom i tid. Emelie kom till skolan, med gympakläder, väska och jacka. Hon kom dit i tid och på ett relativt bra humör och jag har därefter fått möjlighet att åtgärda min koffeinbrist. Så vad lärde jag mig av det här? Jo att morgnar är till för att sova på, inte ränna runt och leta grejer, svära och lida av den kaffetorka som per automatik är fallet den tiden på dygnet. Med det sagt, känns det som dagen ändå har börjat något så när bra.