Något som ständigt uttalas är tankens enorma kraft
och att det är tanken som räknas. Jag har dock kommit att ifrågasätta denna
allmänt vedertagna sanning. Till exempel verkar det inte spela någon som helst
roll hur mycket jag tänker på att betala mina räkningar. De som skickat ut
räkningarna till att börja med tar ingen, och då menar jag absolut ingen, som
helst notis om detta. Istället skickar de helt ohämmat ut otrevliga påminnelser
där de dessutom rent krasst begär ännu mer pengar. Det trots avsevärda
ansträngningar från min sida i form av enorma mängder tankeenergi, som gått åt
just till att betala räkningar. När detta beteende nu har upprepat sig
oräkneliga gånger, börjar jag ana att tankens kraft inte riktigt har den genomslagskraft
som utlovas. Om detta skulle visa sig vara ett felaktigt antagande, finns bara
två ytterligare förklaringar. Antingen har det gått inflation i tankarna, min
förhoppning är iså fall att det inte enbart är på min personliga nivå, eller så
är detta system avvecklat. Med tanke på hur världen ser ut lutar det åt det
sistnämnda, men det är det nog ingen som tänker på och om det är det så är det
osäkert om det överhuvudtaget räknas.
2 kommentarer:
Couldn´t agree more. Det gäller även i litet allvarligare lägen. Klart att det hjälper att låta huvudet vara med i allt kämpande, men huvudet kan inte allena göra jobbet!
Vi är helt överens kära Spader!
Skicka en kommentar