Valbart

Mitt mellan natt och morgon - trolskt
vackert med enbart en duva & grannens
katt som sällskap. Frid.

Den naturliga vakentiden verkar för min del vara natten, så har det alltid varit. Från det jag föddes, då jag snabbt vände på dygnet till mina föräldrars stora förtvivlan, till nu. Natten, då tystnaden råder och ger mer fritt utrymme för tankar och funderingar. Det är dock vanligtvis inte kompatibelt med samhället i övrigt att tycka att nattetid är rätt tid att vara vaken på och jag brukar vanligen försöka att anpassa mig, men inte nu. Nu är det semestertid och jag sover när jag vill. Jag tänker som jag vill också och det verkar dessutom finnas ett uppdämt behov av att fundera igenom saker och ting. Funderingar och reflektion är sällan nåt jag varken har tid eller ork till när jag jobbar. Inatt kom jag fram till att det definitivt var roligare förr. Naturligtvis var jag dessutom lyckligare förr, trots att livet var oförutsägbart och inte alldeles lätt alla gånger. Förr levde alla mina fyra barn och det gjorde även jag. Förr struntade jag mycket mer i borde och alla normer och gjorde det som kändes rätt och var roligt. Nu för tiden varierar graden av liv och det är alldeles för många krav och tyckanden om hur saker och ting ska vara som styr. Nåväl, jag är väl medveten om att väldigt mycket handlar om egna val och därför ska jag ägna mig åt att försöka välja lite annorlunda igen. Det är trist att pressa in sig i all oändlig fyrkantighet och anpassa allt till alla borden. Därför blir mission not so impossible att göra om och göra rätt. Man ska försöka leva när man lever.