Vad i hela friden nu då?

Suverän som middag!

Snö, inte snö, snö, inte snö.. Det finns uppenbara förklaringar till varför vintern känns som en annalkande kräksjuka. En av orsakerna är att jag avskyr att vara blöt om fötterna. Finns det nåt jag ogillar ännu mer, är det att vara blöt om fötterna i kombination med att halka runt i tillvaron. Idag är en av dessa dagar när redan nämnda förhatlighet till kombination har inträffat. Mitt undermedvetna måste ha snappat upp det på något vis under natten, för redan när jag slog upp mina två blå i morse var jag grinig. Om inte ishalka och regn känns som nog, kan man alltid satsa på att vakna grinig för att få lite extra krydda på en mindre bra dag. Nåja, det låter rätt pessimistiskt för att inte säga negativt och bättre än så är det inte. Jag tjurar helt enkelt. Trots detta har dagen bjudit på en del skratt, kaffe, trevlig lunch och fika efter jobbet hemma hos mamma. Det var Magnus som stod för fikabrödet, en julbakelse i chokladsmak. Ett perfekt sätt att döva vetskapen om världens isighet och slippa laga middag. I syfte att göra denna griniga dag så kort som möjligt, tänker jag duscha och gå och lägga mig. Ytterligare en liten detalj som faller under de mer negativa faktorerna för dagen är att jag läst ut den senaste Keplerboken. En positiv sida är att den var ruskigt bra. Mitt i all surighet får jag nog ändå lov att tillstå att Keplers böcker är en njutning. Frågan är bara vad i hela friden jag ska läsa nu?