onsdag 4 december 2013

Skumt på nåt vis

Vackra glittervärld
Världen är en förunderlig plats. Den innefattar så mycket, som bland annat otrolig sorg, väldig glädje, outsägliga fasor, enorm lycka, extrem misstro och osjälvisk kärlek. Varje dag förfasar jag mig över hur människor beter sig mot varandra, mot djur och mot jorden när jag läser i tidningar eller liknande. Varje gång blir jag lite utmattat uppgiven på mänskligheten och dess beteenden och funderar alltid över hur egot kan få ta sån stor plats hos en del. Fast samtidigt förundras jag lika mycket varje dag över vilka otroligt underbara människor det finns. Så mycket stöd, medmänsklighet och välvilja. Det är när jag tittar i närheten, på dem jag har omkring mig, det är då jag inser det väldigt storslagna och otroligt speciella och väldigt värdefulla i att vara människa. Jag har tur, jag har så många underbara människor omkring mig. Det är en ynnest och när jag tänker på det går det inte att känna annat än tacksamhet.

Ljus för Henke igår
Ta bara igår. Igår var en tung dag. Alla dagar är tung i den bemärkelsen att Carro och Henke är borta, men bland annat årsdagar är, hur ologiskt det än är, tunga på ett väldigt påtagligt sätt. Om jag vore själv i världen vet jag inte om jag skulle orka stå upp en gång, men jag har som sagt tur. Jag har alla dessa underbara omkring mig, alla dessa som ger så mycket stöd, omsorg och kärlek på olika vis när det behövs. Det är stort. Idag är inget undantag, utan ta bara idag också. Dagen startade, förutom med en ofta återkommande försovning, genom att en alldeles bedårande människa kom in på mitt kontor och sa snälla saker, gav mig en kram och himmelskt goda hembakade saffransbiscotti. Den fortsatte med att min mamma räddade upp ett för mig svårlöst ekonomiskt dilemma, som har inneburit en hel del oro sen det dök upp. Det gjorde hon dessutom trots att det antagligen medför en relativt spartansk jul för oss båda. Efter jobbet startade inte min bil, så mitt ex tillika Emelies pappa kom och hjälpte mig att få igång den, pumpa däcken och tvätta av bilrutorna. Sen åkte vi hem till hans föräldrar och drack kaffe, kikade på nåt tv-program och bara njöt av tillvaron i skenet från brasan i deras kamin. Under en rast på jobbet hade jag förmånen att bevittna ren osjälvisk vänlighet riktad mot en medarbetare från en annan medarbetare, vilket faktiskt också är en ynnest att få vara med om. Det finns så mycket värme, stöd och otrolig osjälviskhet i min omgivning och det går nog inte en dag utan att det är synligt på olika vis. Tacksamhet är faktiskt en relativt ihållande känsla.

Exsvärmors vackra växthus prytt med julgran  
Emelie diskuterade sin dag med mig när vi åt kvällsmat tillsammans. Det hade varit en del bråk i skolan mellan några och hon gillade det inte. Framförallt gillade hon inte att en del av killarna i skolan alltid använder sig av knuffar, nypningar osv. när de inte riktigt går som de vill. Hennes helt suveräna, och roande, kommentar om det hela var: varför kan de inte bara ägna sig åt nåt annat, som att tvätta håret på varandra och diskutera igenom saken! Jag älskar dessa samtal med mina barn. Alltid kommer det nåt utlägg som får ögonbrynen att höjas och det verkar hålla i sig oavsett ålder. Underbart är vad det är.

Förundrad 
Imorgon står Experium med en del av kollegorna på schemat. Saunavärlden med alla dess upplevelser och en terapeut är vad som väntar. Morgondagen kommer nog att vara relativt angenäm på det viset. Imorgon är även den dagen en person, som jag bryr mig väldigt mycket om och som befinner sig i en situation som inte är alldeles lätt att befinna sig i eller att hantera, ska genomföra ett måste i situationen. Ett måste som antagligen kräver en hel del mod och styrka, så mina tankar finns med där. Jag önskar att det gick att göra nåt, att hjälpa. Styrka och kärlek till dig! 


Inga kommentarer: