Blandad

Livet fortsätter sin gilla gång i blandad form av både glädje och sorg. Idag har jag levt, åtminstone under kvällen. Kvällen har varit min och Emelies och det är stort. Det kanske låter ganska vardagligt och det är det också, men för min del har livet kommit att visa sig som allra mest i de små vardagliga göromålen och tingen. I alla de där små sakerna som egentligen betyder så mycket, som kanske rent utav är det som är viktigast av allt. För det är inte vad man gör så mycket, åtminstone inte för min del, utan det är med vem man spenderar sin tid som spelar roll. Tid tillsammans med dem som betyder mycket och kanske även allra mest, är tid fylld av liv. Åtminstone för mig och säkert för många fler. 

Men livets alla sidor har varit närvarande även i kväll. En av mina allra närmaste vänner förlorade en av de viktiga i hennes liv alldeles nyss, så mina tankar går till henne, till personen som nu har lämnat sitt liv här och till alla dennes anhöriga som har en tung tid framför sig. Det är ett hårt liv och det är alldeles för många som slits härifrån alldeles för tidigt. Frågan varför kastas, som vanligt vid alla dessa tillfällen, runt inombords som ett eko och frånvaron av svar gör den nästan öronbedövande. Det är tufft att leva och det är ännu tuffare att leva kvar när andra runt om försvinner. Detta förunderliga liv, så svårt, så stort och så otroligt komplext. 

Avslutningsvis kan jag meddela att Emelie under kvällen förgyllt min tillvaro genom att dela med sig av en del självinsikter. En av dem var: mitt humör är ganska komplext! Haha, tja en mycket träffande beskrivning.. på henne och de flesta andra gissar jag på. Underbara unge! Det är såna gånger, gånger när jag får spendera tid med någon av de viktigaste, som jag nästan kan se livet självt svepa omkring. Glittrande, busigt och mitt framför i den allra vanligaste vardagen och blandat med såväl upp- som nergångar. Det är där det verkar vara, insprängt i tiden som går och på samma ställe som ögonblicken av lycka finns. Så stort i all sin litenhet.