söndag 20 oktober 2013

Viktigt fri

Nöjd friskrivare
När tankar kommer ut som ord i skrift, det är då jag får möjlighet att sortera dem. Det är då jag kan bearbeta, tvinga mig själv att ta in även sånt jag inte på villkorsvis vill se och det är då jag låter lite av allt inom mig få komma ut. Det är en livlina i livet, ett viktigt verktyg för att orka, för att klara av och för att välja att leva dag efter dag. Nämligen är det nåt jag sätter högt, att leva och inte bara vara vid liv och att skriva av mig hjälper mig att bana mig en väg genom mitt liv levandes så ofta som möjligt. Det är viktigt att kunna skriva det jag vill, om det jag är i och om det mina tankar snurrar kring. Under senare tid har det inte känts riktigt bekvämt alla gånger, under senare tid har det blåst vindar av tvångsmässig tystnad och framtvingad positivism inom en del områden och jag kan inte se det positiva med det. Så, med det i åtanke, har jag nu under senare tid lyckats med att koppla bort min blogg från facebook. Det kanske underlättar ett fortsatt fritänkande, eller snarare friskrivande, drag från mitt håll. Ifall det råder några tvivel kan jag nu dementera alla idéer om att jag skriver för att vara inställsamt medgörlig, jag skriver för att leva och dessutom för att leva som den jag är. Inte den nån kanske tycker att jag borde vara.

Min relativt nyopererade pappa
Den här helgen har mycket cirkulerat kring att bara vara vid liv och hålla ihop. Det är ofta kontentan av höst i kombination med kyrkogården. Höst, eftersom det innebär en påminnelse om när Carro och Henke dog. Kyrkogården för det påminner mig om just det jag egentligen inte orkar leva med. Men idag har jag levt och dessutom levt nära några av de viktigaste i mitt liv, det innebär att jag har umgåtts med delar av min familj. Pappa, som nyligen opererade halsen, och hans fru Carina kom på kaffe och Camilla och Emelie kom hem i lagom tid för att vi skulle kunna äta söndagsmiddag ihop. Det är en enorm lyx att få ha dom nära, dom som betyder allt, dom som är viktiga. Jag har den lyxen. Oftast inte med alla viktiga på en och samma plats och samma tid, utan på lite olika tider och på lite olika dagar. Det spelar ingen roll, det viktiga är att dom finns där. Nära, vid liv och dessutom som delar i mitt liv. Trots allt har jag mycket att vara tacksam över.



Inga kommentarer: