Ordinärt degig

På benen igen 

Ännu en dag har lagts till historien och då inte som den mest händelserika eller skrattfyllda dagen, som någonsin inträffat. Tvärtom har det varit en grådassig vardagslunk som varit det rådande, men det i sig innebär att jag har kommit på benen så pass mycket att jag spenderat stor del av den historiskt vanliga dagen på jobbet. Ett obefintligt steg för mänskligheten, men ett steg i rätt riktning för mig. Det som inte direkt har gått åt rätt håll är Camillas tillstånd. Numer är det hennes tur att befinna sig i horisontalläge till följd av onaturligt förhöjd kroppstemperatur och total energibrist. Efter jobbet har vi därför firat min återuppståndelse och tröstätit till följd av Camillas mindre lyckosamma tillstånd, genom att inmundiga relativt stora mängder av Ben och Jerrys cookie dough. Därmed har vårt ätande av glass med kakdeg varit dagens höjdpunkt och det säger faktiskt rätt mycket om, vilken totalt händelselös dag det egentligen har varit. Fast det är skönt med såna dagar ibland. Faktiskt kan vardagens underliga papperslandskap vara helt okej att vistas i, speciellt efter alldeles för många ofrivilliga dagar i soffläge. 

Förutom jobb, glass, hetta och naturligtvis husgudarnas envetna framfart bland skorna, i städskåpet, på toaletten, i blomjordspåsen och bland leksakerna, så händer inte särskilt mycket. Livet går sin gilla gång, jag längtar ut i naturen, Camilla är allt annat än skogstokig och Emelie är på väg i säng. Det är faktiskt snudd på sanslöst, så totalt ordinär har dagen varit.