fredag 8 februari 2013

Glömda nätter

Ännu en av alla dessa nätter. Vakna nätter med huvudet fullt av tankar, eller oftast snurrar samma oupphörliga tysta skrik av saknad inombords. Precis som inatt. Jag saknar dem. Idag fyllde jag i födelsedagar i koalmanackan jag fått av Camilla. 13 mars: Henke 20 år, 18 mars: Carro 23 år, 24 mars: Camilla 21 år och 1 april: Emelie tio år. Det är bara det att Carro blev bara 18 år och Henke blev bara 17 år. De borde fylla år och bli äldre, men istället påminner deras födelsedagar numer om hur många år det gått som vi inte har fått fira dem. De datum som de föddes på kommer alltid att vara förknippade med väldig kärlek, enorm glädje och stor lycka, men de kommer likaväl även att vara datum fyllda av sorg. Sorg över de år de inte fick, deras närvaro som vi inte får och över att två så älskade människor kan tas ifrån en. 

Tidigare idag blev det uppenbart i samband med ett samtal att jag glömt den KBT-tid jag hade. Jag fick en ny, på måndag beger jag mig till grannorten för ytterligare ett KBT-samtal kring sorgebearbetning. Det är bra, jag behöver det. Det är en förmån att få hjälp för att kunna hitta verktyg att hantera alla de känslor som sliter sönder en bland annat nattetid. Sånt far också runt i huvudet nattetid, saker jag glömt, saker jag borde ha gjort och sånt som jag oftast ändå inte kan göra nåt åt just nattetid. Fast KBT-tiden är i alla fall redan ordnad. Åtminstone en sak mindre att fundera över den här vakna natten.  

Inga kommentarer: