torsdag 31 januari 2013

Camiiiiilla, vad är det som händer???

Natten förflöt under lugna, för omväxlings vis, sovande former. Så gick det på till klockan tre i natt i alla fall. Klockan tre började det låta och spela i hela vårt hem, varpå jag naturligtvis tvärt satt mig upp i sängen och förvirrat vrålade: Camiiiiilla, vad är det som händer??? Camilla som själv vaknat av oljudet svarade lika förvirrad: det är din väckarklocka som ringer, stäng av den. För mig lät det som hon sa att det var hennes väckarklocka som ringde och att jag skulle stänga av den. Svar? - Nä, jag vet inte hur man gör. Så det fick således ringa ut, för att samma scenario skulle upprepa sig tio minuter senare. Samma förvirrade vrål, samma förvirrade svar så jag klev upp för att se efter vad det var som lät så in i norden. Det visade sig vara min gamla telefon, den som för ett tag sen bara låste sig och sen dess har varit avslagen och tyst alla tider på dygnet, som alarmerade vilt! Alarmet skedde genom nån låt jag inte tidigare hört samtidigt som väckartexten "godmorgon min sköna" blinkade vilt på displayen. Jag stängde av alla alarm och gick åter lugnt och la mig, för att återigen bli väckt en kort stund senare av redan beskrivna scenario fast med den skillnaden att Camilla förvirrat vrålade till mig: jameeeen, stängde du inte av den????

Jo, jag hade stängt av alarmet. Telefonen hade återigen gått till att vara avstängd dessutom, men ändå ringde den vilt igen. Lösningen bestod i att jag lät Camilla konstatera att alla avstängningar var korrekt gjorda, så vi beslutade oss för att även ta ut batteriet. Efter dessa episoder har natten återigen förflutit i en lugn sovande form. Lustigt nog har Emelie inte märkt nåt, utan lugnt sovit sig igenom alla alarmerande telefoner, alla förvirrade vrålanden från syster och mamma och hade inte en aning om att nåt utöver det vanliga pågått under natten. Hon tyckte dock att det hela var lite underligt när vi berättade det för henne. Det tyckte Camilla och jag också, men vi fick i alla fall skratta som tokar mitt i natten när vi äntligen lokaliserat oljudet och fått tyst på det. En lite underlig, men rätt lustig natt trots avbruten sömn. 

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jadu, kan det vara resan till Birkan som någon väntar på att du ska göra!! :)
Hoppas du blir frisk nu och får sova så du orkar "suga" i dig allt :)

Anonym sa...

Lena kanske jag skulle skriva under med :-)

Ulrika sa...

Lena: det kan ha varit det allt alarmerande rörde sig om. Frisk blev jag inte, men var som en svamp ändå. Det var en suverän kurs :)

Anonym sa...

Lite avis är jag allt ;-)
// Lena