Mitt i mörkaste natten, för den
är mörk nu, sitter jag i min fåtölj och väntar på John Blund. Det kan tyckas
som en försvårande faktor att jag inte befinner mig i min säng, men det är det
inte. I sängen utan distraktion kan min hjärna härja fritt och den härjar rätt
rejält, när den väl får chansen. Inte på ett avkopplande sömninbjudande sätt,
utan snarare på ett stressande klarvaket sätt. Därför är fåtöljen bättre. I
fåtöljen kan jag ha datorn i knäet och låta cyberrymdens olika förströelser
söva mitt sinne istället. Nattens förströelser har bestått i allt från
begreppet livskvalitet till shabby chic. Slutligen fångade kaosteorin min
uppmärksamhet.
Trots att en blick ut mot världen
inte talar för det naturliga med ordning, är det precis vad det är. Ordning är tydligtvis
en drivkraft som finns naturligt hos allt levande, därmed även hos människan. Det
lustiga är att det är även kaos. I och för sig krävs det inget geni för att
komma fram till det obestridliga i det påståendet, för mig räcker det till
exempel med att tänka på en arbetsrelaterad plats alias Firma Fiffel & Båg. Orsaken till kaos är att oberoende faktorer
börjar samverka på ett sätt som ingen förutsett och enligt matematisk forskning
krävs det tre såna oberoende faktorer för att kaoseffekter ska uppstå. Vilket
redan nämnts framträder ordning naturligt, men det är desto svårare att skapa och
kontrollera. Det är någonstans på gränsen mellan kaos och ordning som utveckling
blir möjligt, det vill säga om de nya kreativa infallsvinklar, som nämnda
gränsland ger upphov till, tas tillvara. Om förmågan att ta tillvara dessa
saknas kan alltför stor uppmärksamhet ägnas åt det kaosartade, som då börjar leva
sitt eget liv.
Med ovanstående i åtanke tänker
jag dryfta mig till slutsatsen att mitt liv framskrider som en form av
konstruktivt infall, på gränsen till kaos med inslag av ordning. John Blunds
samarbetssvårigheter är en av dessa oberoende faktorer som möjliggör en del kaosartade
effekter, medan den förestående flytten till ännu okänd adress är ett exempel
på min inneboende naturliga strävan efter ordning. Firma Fiffel & Båg däremot, är
antagligen bara ett urartat kaos som lever sitt eget liv. Det är ju trots allt vetenskapligt
framforskat att oförmåga att tillvarata kreativa nya idéer leder till just
nämnda effekt. Det i sig är ändå relativt förunderligt, med tanke på den totala
oförmåga de verkar besitta när det gäller att skapa ordning.