Så går ett år

Sista dagen, kvällen och natten av ännu ett passerat år. Det har varit ett turbulent år med många prövningar, men även ett år med mycket glädje, närhet och gemenskap. Som under alla år har jag lärt mig väldigt mycket, men de senaste åren har inneburit lärdomar som jag inte är säker på att jag hade gjort under ett helt liv om jag inte varit med om allt jag nu varit med om. Många av lärdomarna, de som är kopplade till Carros och Henkes död, har varit alldeles för dyrköpta och trots att det är helt suveräna lärdomar hade jag avstått dem utan någon som helst tvekan om det inneburit att jag hade fått ha Carro och Henke kvar i livet. Nu fungerar inte livet så, man får inte välja hur livet far fram med en. Däremot får man välja hur man ska förhålla sig till allt som händer och vad man ska göra av det. Jag väljer varje dag att försöka ta till mig det positiva i alla lärdomar jag gjort, trots att många av dem kommit ur helt outhärdliga händelser. Det är mitt sätt att hedra dem. Det är mitt sätt att hedra Carro på för hennes otroliga styrka, enorma mod och den helt enastående osjälviskhet hon besatt, men som man kanske bara kunde se fullt ut om man kände henne väl och dessutom har läst det hon skrivit i sina dagböcker. Det är det sätt jag väljer att hedra Henke på för hans enorma personliga styrka, integritet och den omhändertagande trygghet han besatt, för hans sätt att visa världen ett sätt att förhålla sig till sig själv, sina nära och de medmänniskor man har omkring sig som faktiskt genomsyrades av medmänsklighet. De, Carro och Henke, var så mycket mer än de av mina barn som dog. De var två av mina barn som tidigare var levande, som lärde mig massor och gjorde mitt liv enormt viktigt och helt. Det är även mitt sätt att hedra Camilla och Emelie på. Jag skriver inte ens hälften så mycket om dem i min blogg, som jag skriver om Carro och Henke. Det är för att de lever och har möjlighet att skriva sina egna historier, där de väljer själva vad de vill förmedla till världen. Det betyder inte att jag är mindre stolt över dem, än jag var och är över Carro och Henke. Jag är extremt stolt över Camilla och Emelie för deras klokhet att välja så vist i livet, deras styrka att klara av att förhålla sig så positiv som de gör trots att de inte har de allra bästa förutsättningarna att fortsätta vara positiv och deras mod att faktiskt varje dag välja att leva istället för att bara överleva. Gott Nytt År mina kära barn, oavsett i vilken dimension ni än befinner er.

Gott Nytt År till alla Er läsare också. Ni har gett mig så mycket positiv respons, stöd och många skratt genom året som gått, så tusentack till Er för allt. Kram på Er ni vackra, viktiga och helt underbara människor!!!