Änglar finns

Ljus för Carro & Henke

Läste under julaftonsnatten om enkelhet och värme i en blogg. Tittade mig omkring i vårt hem, som var täckt med alla julklappar vi tidigare fått, hörde Camilla och Emelies lugna snusanden när de sov och insåg att det var precis så vår julafton varit. En julafton i all enkelhet hemma, men med mycket värme för vi var tillsammans. Vi struntade glatt i all stress, eliminerade så många måsten som möjligt och bara lät dagen, kvällen och delar av natten gå i en behaglig lunk. Vi bestämde oss för att låta bli att åka till kyrkogården och tända ljus på Carros och Henkes gravar. Det är nåt vi har svårt för, det är jobbigt att läsa deras namn på den svarta hjärtformade gravstenen gång på gång och få det vi inte alltid orkar känna slängt i ansiktet. Vi vet att de inte är kvar hos oss, men för oss är de inte heller på kyrkogården. De känns mycket närmare i hemmet, i vardagen och i allt sånt vi tidigare har gjort tillsammans när vi var allihop. Så vi tände ljus för Carro och Henke hemma, som vi gör mycket oftare än vi gör på kyrkogården. De ser nog ljusen vart vi än tänder dem.  

Camilla i full dans

Camilla skapar änglavingar

Vår julafton bestod i en lång sovmorgon, egentligen alldeles för lång, men vad gjorde väl det. Vi fick flytta fram julaftonsmiddagen en timme för att hinna med att njuta av den traditionella tomtegrötfrukosten. Nämnda julaftonsmiddag avnjöts, för att följas av Wiispel i form av dans. Mamma dansade med väldig inlevelse, så till den milda grad att hon ramlade och nästan åkte under bordet faktiskt. När orken var för låg och värmen för hög för fortsatt dans, ansåg Emelie att det var dags för julklappsutdelning. Det hördes många "ooh" under klappöppnandet och alla var nöjda med sina julklappar. Emelie var så nöjd med dagen, kvällen och klapparna att hon titulerade sig som den lyckligaste i världen. Det är härligt att se sina barn tindra i kapp med ljusen, så det var en underbar kväll helt enkelt.

Resterande kväll och långt in på natten faktiskt, bedrevs i de nyförvärvade julklapparnas och kaffets tecken. Mycket kaffe blev det, men trevligt var det. Mitt i natten kom vi på att snöänglar är vackra och dessutom rätt roliga att göra, så vi bestämde oss för att gå ut och göra några. Så vi drog ut i natten, Camilla, Emelie, jag och husgudarna, kastade oss i snön och skapade snöänglar under skratt och stoj. Därefter fortsatte vi till julgranen på torget och dansade lite runt granen. Räven raskar över isen och nu är det ljus i vårt hus, var de låtar vi drog medan vi svischade fram runt granen. Till och med husgudarna tyckte att det var en rätt rolig idé och sprang glatt med oss varv på varv. Trötta och nöjda kom vi in efter denna nattliga expedition. Ett bra avslut på en bra dag och kväll.      

Änglar finns - Emelies skapelse

Vissa fadäser får man räkna med även under julafton

Dans kring granen