Dippedidou

Morgonen startade till tonerna av idel glada utrop, i alla fall från somliga i familjen. Den stora tilldragelsen bestod av den nattliga förvandlingen som världen tydligen genomgått. Från att igår ha varit trivsamt höstfärgad med klar himmel, var den idag insvept i vitt blött kombinerat med en himmel i varierande gråskalor. Med tanke på de glada utrop som startade dagen var förvandlingen tydligen av en väldigt positiv karaktär, åtminstone enligt somliga i familjen. När somliga i familjen sen vandrade till skolan följde jag med husgudarna ut. Deras glädjeskutt i det vita äcklet även känt som snö, förstärkte det positiva i världens förvandling. Trots både glada utrop och glädjeskutt, har inget ännu lyckats övertyga mig om det helt igenom positiva med denna växling i den utomhusliga outfiten. Det mest positiva med den är påminnelsen, som Camilla snusförnuftigt gav mig, om att jag inte behöver skotta nånstans den här vintern, vilket bara det gör det till en bra dag.

Förutom snö har dagen gått åt till att slutföra den extremt avancerade studie vi påbörjade igår, nämligen studien av mildas matlagningsgrädde med vitlökssmak. När den använts i gårdagens middag, som för övrigt var väldigt god, kom ändå den självklara frågan om varför smaken var så bekant upp. Efter visst dryftande, eller kanske mer ett förlöjligande av oss själva som gått på den enkla, konstaterade vi att den bekanta smaken kom sig av att vi så länge vi minns har haft tillgång till samma smak genom att pressa eller hacka i färsk vitlök i maträtter innehållandes grädde eller matlagningsgrädde. För att säkerställa studiens resultat har en liknande maträtt idag tillretts, men med färsk vitlök och grädde istället. Därmed är det nu tydligt bevisat att om man inte orkar pressa en eller flera vitlöksklyftor i den mat man lagar, så köp då dubbelt så dyr matlagningsgrädde med vitlökssmak. I övrigt är det såväl billigare som godare att använda äkta vara. 

Efter detta övermäktiga arbete som vår avancerade gräddforskning inneburit, kom Emelie in efter ett antal timmar i det vita eländet utomhus. Det medförde, förutom att vissa apparater i vårt hem numer ropar "dippedidou" i en allt annat än okej volym, ett gäng drypande blöta kläder och en lika blöt hall. Förhållningssätt, Stephen Hawking och kvantfysik, tänkte jag, varför jag numer tänker hänga de blöta kläderna och torka hallen medan jag glädjestrålande vrålar dippedidou. Förhoppningsvis, med dippedidouvrålen i åtanke, har även våra grannar insett vikten av att välja förhållningssätt.