Brösten igen

Ändå sedan jag var relativt ung har jag önskat mig lugn och ro. Med andra ord är det vad jag efterlyst under en lång tid. Än så länge har det inte slagit in och det verkar inte riktigt vara läge för det nu heller. 

Ett tecken på att lugnet kommer att fortsätta lysa med sin frånvaro är telefonsamtalet från kirurgavdelningen vid lasarettet på grannorten, som jag mottog i tisdags. I slutet av juni var jag dit för att kolla en knöl i ena bröstet. Besöket gick bra och beskedet jag fick var att det inte fanns något tecken på att det skulle kunna vara en tumör. Så i tisdags ringde de då, som sagt, från kirurgen, för att meddela att de brevledes skickat mig en kallelse till ännu en bröstundersökning samt vävnadsprovtagning. Uppgiven anledning till nämnda telefonsamtal var att det fanns en osäkerhet kring om postgången, med den skriftliga kallelsen, skulle hinna fram i tid inför inplanerat lasarettsbesök. Eftersom jag bara en månad tidigare, vid redan nämnda lasarettsavdelning, blivit försäkrad om att det med all säkerhet inte rörde sig om någon tumör, ifrågasatte jag syftet med ännu en undersökning som dessutom innebär vävnadsprovtagning. Svaret jag fick var att det var ett besök inplanerat och sköterskan som ringde ville försäkra sig om att jag kunde komma måndagen den 30/7-2012. Hon lät bestämt professionell, vilket talade emot att någon ytterligare information var att förvänta, så jag meddelade att jag kan komma på måndag och genomgå ytterligare en undersökning och vävnadsprovtagning. 

Idag, torsdag, fick jag tre brev från aktuell kirurgavdelning. Ett av dem var ett meddelande från läkaren jag träffade vid förra besöket, som kort beskrev att han i samförstånd med en överläkare beslutat att göra ännu en undersökning. De andra båda var kallelser, den ena till 30/7-2012 och den andra till den 6/8-2012. Det enda som verkligen går att konstatera är att Mr Murphy aldrig vilar och att han utför sitt jobb synnerligen väl, samt att jag på måndag åter beger mig till kirurgen för bröstcheck.